Studiehandbok för
forskarutbildning
Utbildnings- och
Forskningsavdelningen

Västerås 2002
Published by: Mälardalen University Press
Box 883, SE-721 23 Västerås, Sweden
Printed by: xxx
Distributor: Informationen, Mälardalen University
Box 883, SE-721 23 Västerås, Sweden
ISBN: xxx
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
Mål och strategier för forskarutbildningen vid
Mälardalens Högskola
7
3.
Forskarutbildningens organisation vid mdh... 9
3.3.3.
Doktorandråd och doktorandombud. 10
3.4.1.
Institutionsstyrelse och handledarkollegium.. 10
3.4.2. Prefekt
och ämnesspecifik studierektor för forskarutbildningen.
10
3.4.3.
Handledare och biträdande handledare. 10
3.4.4.
Forskarstuderande, doktorand. 11
4.
Tillträde till forskarutbildning (antagningsordning).
12
4.5.
Medlemskap i studentkår13
4.7.
Studieuppehåll och avbrott av studier13
5.1.
Högskoleförordningens allmänna riktlinjer om
finansiering av forskarstudier14
5.2.
Anställning som doktorand. 14
5.4.
Tjänstgöringsskyldighet för
doktorander14
6.1.
Huvudhandledare och biträdande handledare.
15
6.4.
Kompetensutveckling för handledare. 15
6.5.
Utbildnings- och fortbildningskrav för huvudhandledare.
15
7.
Utbildningens uppläggning... 16
7.1.
Individuell studieplan. 16
7.2.
Introduktion till forskarstudier16
7.5.
Rapportering av studieresultat17
8.1.
Gästföreläsningar och
seminarier18
8.2.
Internationella konferenser18
8.3.
Vistelser vid utländska universitet18
8.4.
Finansiering av konferensresor och
utlandsvistelser18
9.
Forskarutbildningsämne.. 19
9.1.
Inrättande av forskarutbildningsämne.
19
9.2.
Allmän studieplan för ämne. 19
10.4.
Licentiatseminarium... 21
10.5.
Distribution och annonsering. 21
10.9.
Arvodering av granskare av licenciatexamen. 22
11.4.
Anmälan om disputation. 23
11.5.
Distribution och annonsering. 24
11.9.
Ersättning till opponent och betygsnämnd.
25
11.12 Förhandsgranskning av
avhandling. 25
FÖRORD
Mälardalens Högskola högskola (MdH) fick
examensrättigheter inom forskarutbildningen i och med att
högskolan tilldelades vetenskapsområdet teknik från
och med 2001-01-01 efter högskoleverkets granskning 1999. MdH
ingår också i sju forskarskolor med start tidigast
från 2001-03-01.
Innan dess hade ett hundratal personer antagna vid universitet och tekniska högskolor haft sina forskarstudier förlagda till MdH. På flera håll inom MdH fanns det därför redan en etablerad forskarutbildningsmiljö.
Föreliggande handbok innehåller, förutom
praktiska anvisningar för forskarstuderande, lärare och
administratörer, de regler för forskarutbildningen som
fakultetsnämnden vid MdH antog 2000-12-05.
Forskarutbildningen är den högsta nivån inom
utbildningsväsendet. Utbildningen syftar inte enbart till att
få fram aktiva forskare utan skall också svara mot
samhällets behov av personer med specialistkompetens och
skolning i vetenskaplig forskningsmetodik. Forskarutbildningen
skall utveckla individens kreativitet och förbereda för
ledande befattningar i samhället.
Forskarutbildningen skall leda till att den studerande är
väl förberedd för fortsatt yrkesverksamhet. Den
skall ge god förmåga att strukturera och förmedla
kunskap och vetenskaplig information. Förmågan att
självständigt planera och genomföra forskning skall
vara väl utvecklad efter utbildningen, liksom
förmågan att framställa resultaten muntligt och
skriftligt såväl på svenska som på
främmande språk.
Forskarutbildningen vid MdH skall genomföras med hög
kvalitet och god produktivitet. Utbildningsaspekten skall vara det
primära. Avhandlingarna skall vara av internationellt god
kvalitet, men huvudmålet med utbildningen är inte
vetenskapliga storverk utan att forma nya forskare.
För att uppnå målen skall MdH rekrytera
doktorander med goda förutsättningar att genomföra
forskarutbildningen. Handledningens kvalitet skall vara
genomgående hög. En väl organiserad och strukturerad
utbildning för den enskilde doktoranden skall utformas.
Antalet doktorander skall anpassas till befintliga resurser vad
gäller exempelvis handledarkapacitet och ekonomiska
resurser.
Inom de olika ämnesområdena råder stor frihet att
utforma forskarutbildning utgående från
ämnesspecifika förutsättningar och traditioner.
Övergripande organisation och regelverk inriktas mot att
erbjuda stöd till ämnena, underlätta samordning och
kvalitetsuppföljning.
Doktoranderna bör stimuleras till utbyte med utländska
universitet och lärosäten.
Följande figur är en översikt av studiehandboken
med anvisningar till avsnitt i handboken då ytterliggare information
önskas. Doktoranden står i centrum för
forskarutbildning som denna figur illustrerar.
Rektorn har delegerat sitt uppdrag att bestämma tid och
plats för både licentiat och doktorsexamen till dekanus.
Likaså har rektorn delegerat uppgiften om anställning som
doktorand till prefekterna vid respektive
institution.
Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret
för forskarutbildningens kvalité, effektivitet,
uppläggning, studieplaner och handledning samt för
samordning av kurser och utbildning av handledare.
Fakultetsnämnden inom vetenskapsområde beslutar
om
HF kap 8 §10
Om en doktorand i väsentlig utsträckning
åsidosätter sina åtaganden enligt den individuella
studieplanen, skall fakultetsnämnden besluta att doktoranden
inte längre skall ha rätt till handledning och andra
resurser för forskarutbildningen. Innan ett sådant beslut
fattas skall doktorand och handledare ges möjlighet att yttra
sig. Prövning skall göras på grundval av deras
redogörelser och annan utredning som är tillgänglig
för fakultetsnämnden. Vid bedömning skall det
vägas in om fakultetsnämnden har fullgjort sina egna
åtaganden enligt den individuella studieplanen. Beslutet skall
vara skriftligt och motiverat.
Resurser får inte dras in för tid då doktoranden
är anställd som doktorand eller får
utbildningsbidrag för doktorander.
HF kap 8 § 11
Om resurser för forskarutbildning har dragits in enligt HF
kap 8 § 10, kan doktoranden efter ansökan hos
fakultetsnämnden få tillbaka sin rätt till
handledning och övriga resurser. Doktoranden måste
då genom att visa upp ett tillkommande studieresultat av
beaktansvärd kvalitet och omfattning eller på något
annat sätt göra sannolikt att han eller hon kan
fullgöra sina återstående åtaganden enligt den
individuella studieplanen.
Beslutar om
Vid Utbildnings- och Forskningsavdelningen (UFo-avdelningen)
finns en studierektor för forskarutbildningen,
nämndstöd (forskningssekreterare och
forskningshandläggare), utbildningsledare samt personal för
Ladok. Dekanus kan delegera beslut eller grupper av beslut till
tjänstemän på UFo-avdelningen. Studierektorn har med
stöd av UFo-avdelningen ett övergripande ansvar för
utveckling, samordning och kvalitetsarbetet inom
forskarutbildningen vid MdH. I sitt arbete samverkar studierektorn
naturligt med de ämnesspecifika studierektorerna som samordnar
forskarutbildningen inom respektive ämne. Studierektorn
för forskarutbildningen adjungeras till
fakultetsnämnden.
Ett särskilt doktorandråd med representanter för
doktorandkollektivet finns inom studentkåren.
Doktorandrådet är den naturliga remissinstansen och
diskussionspartnern för fakultetsnämnden m.fl. med den
specifika uppgiften att bevaka doktorandkollektivets och de
enskilda doktorandernas intressen. Doktorandrådet leds av
ettn särskilt utsedd doktorandombud som
ges utrymme att inom ramen för sin tjänst arbeta med
doktorandfrågor.
Varje forskarutbildningsämne ska ha ett handledarkollegium,
vari alla aktiva handledare ska ingå. Institutionsstyrelsen
kan besluta att även andra personer ska ingå.
Handledarkollegiets roll är rådgivande och
stödjande. Här ska kurser diskuteras och doktoranders
studier följas upp. Kollegiet får för övrigt
själv finna sina arbetsformer.
Prefekt beslutar om anställning av doktorand inom av
fakultetsnämnden respektive institutionsstyrelsen anvisad ram.
Doktorandens förman är arbetsrättsligt
institutionens prefekt. Vissa beslut om den enskilde doktoranden
kan delegeras till handledaren. Beslut som gäller
institutionens forskarutbildning kan delegeras till en
ämnesspecifik studierektor för
forskarutbildningen.
Varje doktorand skall ha en huvudhandledare och minst en
biträdande handledare. Prefekten för berörd
institution utser handledare efter förslag från
ämnets handledarkollegium i samband med antagningen. Av
högskoleförordningen följer att doktorand har
rätt att byta handledare. Fråga om byte av handledare kan
väckas av doktorand hos prefekt, studierektor eller dekanus.
Vid byte skall ny huvudhandledare eller biträdande handledare
utses. Byte samt dag härför skall rapporteras in
forskarLadok av vederbörande institution.
För att vara behörig som huvudhandledare krävs
docentkompetens eller motsvarande (se vidare avsnitt 6). Till
biträdande handledare kan den som bedöms lämplig
utses.
Det är huvudhandledaren som avgör om en doktorand
blivit godkänd i samtliga prov som ingår i examen
(kursdelen). Examinator på enskilda forskarutbildningskurser
utses på samma sätt som examinatorer inom
grundutbildningen. Tillgodoräknande av poäng från
andra universitet både i Sverige och i utlandet görs av
huvudhandledaren. Godkända prov skall rapporteras i
forskarLadok av institutionen. Huvudhandledaren är examinator
för hela forskarutbildningen.
Med doktorand avses egentligen en forskarstuderande. På MdH
har en doktorand som regel en doktorandanställning. Det finns
dock andra finansieringsformer dessa kan t ex vara anställning
som adjunkt, forskningsingenjör eller industridoktorand. I
detta dokument används endast beteckningen doktorand. I de
flesta fall är dock bestämmelser, anvisningar och
råd i denna handbok tillämpliga även på andra
kategorier forskarstuderande om man bortser från
finansieringsformen.
För att bli antagen till forskarutbildning krävs att
den sökande har dels grundläggande behörighet, dels
den särskilda behörighet som fakultetsnämnden har
föreskrivit för varje enskilt ämne. Dessutom skall
den sökande ha sådan förmåga i övrigt som
behövs för att klara utbildningen, nedan kallat
lämplighet.
Grundläggande behörighet har den som genomgått
grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng
eller som på annat sätt inom eller utom landet
förvärvat motsvarande kunskaper.
De särskilda behörighetsvillkoren framgår av
studieplanen för varje enskilt
forskarutbildningsämne.
Vid lämplighetsprövningen är det främst den
sökandes mognad, omdöme, kreativitet och
förmåga till kritisk analys som skall
bedömas.
Bedömningen av huruvida behörighetskraven och
lämplighetskraven är uppfyllda ankommer på prefekten
och prövas i samråd med
handledarkollegiet.
Om det finns särskilda skäl får
fakultetsnämnden för en enskild sökande medge
dispens från kravet på grundläggande
behörighet. Grunderna för en sådan dispens utreds
och bereds av prefekten i samråd med
handledarkollegiet.
Den som är intresserad av att påbörja
forskarstudier vid MdH bör först ta kontakt med prefekt
vid institution för ämnet i fråga eller den
ämnesspecifika studierektorn.
Prefekten eller den ämnesspecifika
studierektorn informerar om hur forskarutbildningen bedrivs i
ämnet, vilka tänkbara handledare och forskningsuppgifter
som finns, hur studiefinansieringen kan ordnas och vilka handlingar
som bör bifogas ansökan.
Ansökan sker på "Ansökningsblankett till
forskarutbildningen". Ansökan skrivs på av både den
sökande och prefekten och lämnas/skickas till
studierektorn för forskarutbildningen på UFo-avdelningen.
Till ansökan bifogas en kopia på examensbevis samt den
individuella studieplanen (se avsnitt 7.1 om individuell
studieplan). Efter granskning av den individuella studieplanen
beslutas om antagning. Beslutet att anta doktorander till
forskarutbildningen tas av dekanus. Ansökan kan göras
löpande under läsåret.
Grunden för urval bland behöriga sökande till
forskarutbildning är graden av förmåga att
tillgodogöra sig utbildningen. Urvalet görs av prefekten
i samråd med handledarkollegiet.
Endast det antal forskarstuderande som kan erbjudas handledning
och godtagbara studievillkor i övrigt får antas.
Fakultetsnämnden kan besluta om ett högsta antal
doktorander totalt vid en institution eller som får antas ett
visst läsår.
Vid val mellan två jämbördiga sökande av
olika kön väljs i första hand sökande av
underrepresenterat kön.
Till forskarutbildning får endast antas den som endera kan
anställas som doktorand eller kan finansiera sina studier
under hela studietiden på annat lämpligt sätt (se
avsnitt 5 om finansiering). Bedömning av om finansieringen
är tillfredsställande ankommer på prefekten.
Finansiering skall vara säkrad så att den sökande
kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att
den kan slutföras inom fyra år vad gäller
licentiatexamen och åtta år vad gäller
doktorsexamen.
Beslut om att anta studerande till forskarutbildningen fattas av
dekanus, efter samråd med prefekten vid aktuell institution
och ämnets handledarkollegium (som kan delegera denna uppgift
till den ämnesspecifika studierektorn eller annan
(andra) lämplig(a) person(er)). Prefekten utser föreslår samtidigt
handledare.
Ansökningsblanketten ska innehålla uppgifter om datum
för antagningsbeslut, forskarutbildningsämnets
benämning, doktorandens namn, namn på huvudhandledare.
Originalet av ansökningsblanketten ska tillsammans med den
individuella studieplanen, i vilken bl. a. finansieringsplan
för hela forskarutbildningen sak ska framgå, och kopia
på examensbevis, skickas till studierektorn för
forskarutbildningen på UFo-avdelningen. En kopia
skickas, efter att dekanus tagit
beslutet, till aktuell institutionen där
antagningen dokumenteras i forskarLadok.
Den som bedriver studier vid högskola skall enligt
högskolelagen vara medlem i studentkår. Institutionen ska
varje termin i samband med registreringen kontrollera
kårmedlemskap. Examensbeviset för forskarstudier kan
endast erhållas om kårmedlemskap kan bevisas. Vidare kan
institutionen dra in ersättning för forskarstudier om
inte kårmedlemskap kan bevisas.
Fakultetsnämnden kan medge att doktorand som antagits vid
ett universitet får övergå till MdH och
fortsätta sin forskarutbildning samt examineras där,
förutsatt att doktoranden haft huvuddelen av sina
forskarstudier förlagda till MdH (HF kap 9 §
3a).
Anhållan om övergång ställs till
studierektorn för forskarutbildningen på blanketten
"Ansökningsblankett till forskarutbildningen",. Till anhållan bifogas examensbevis
och individuell studieplan (se avsnitt 7.1 om individuell
studieplan). Dekanus fattar efter granskning av den individuella
studieplanen beslut. Originalet behålls hos studierektorn
för forskarutbildningen på UFo-avdelningen, en kopia
skickas till institutionen som rapporterar övergången
I
i
forskarLadok. Ansökan kan göras löpande under
läsåret.
HF kap 9 § 3a
Fakultetsnämnden vid en högskola som har getts
benämningen universitet får utan ny antagning medge att
doktorand som har antagits vid något annat universitet och
eller någon annan högskola får övergå till
det nya universitetet och fortsätta sin forskarutbildning samt
examineras där. Detta gäller dock bara om doktoranden har
haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagd till den
högskola som har getts benämningen
universitet.
Vad som sägs i första stycket skall ha motsvarande
tillämpning vid en sådan högskola där det skall
finns ett vetenskapsområde.
Beslut om studieuppehåll fattas av huvudhandledare.
Studieuppehåll beaktas vid rapportering av aktivitetsgrad
för respektive termin. Om studieuppehåll avser hel termin
blir aktivitetgraden 0noll (0).
Rapportering av avbrott avregistrering från forskarstudier
görs av institutionen i forskarLADOK och
till studierektor för forskarutbildningen på Ufo,
efter skriftlig anmälan från
doktoranden. För att återuppta studierna krävs
därvid nytt antagningsbeslut. Det är institutionens
skyldighet att ombesörja att de doktorander som avbrutit sina
studier anmäler detta.
Till forskarutbildning får bara sökande som
anställs som doktorander antas. Dock kan sökande med
annan form av studiefinansiering antas, om finansieringen kan
säkras under hela utbildningen och att den sökande kan
ägna så stor tid åt utbildningen att den kan
slutföras inom åtta år (se avsnitt 5.3 om annan form
av studiefinansiering). Dessutom måste institutionen se till
att det finns resurser för doktoranders resor inom och utom
landet, samt hjälpa doktoranden att söka externa
resebidrag, så att varje doktorand kan resa i en rimlig
omfattning i enlighet med högskolans
internationaliseringspolicy och gällande
anställningsavtal.
Endast den som antas till forskarutbildning kan få
anställning som doktorand. Anställningen skall gälla tills vidare,
dock längst till en viss tidpunkt och aldrig längre
än ett år efter avlagd doktorsexamen. Det första
förordnandet får omfatta högst ett år och
får, utan ledigkungörande, förlängas med
högst två år i taget. Tanken är att det
första året skall vara ett provår. Om studierna
går bra sker en förnyad anställning som omfattar
ytterligare två år. Den sista anställningsperioden
omfattar ytterligare två år. Inför varje
omförordnade görs en
studieuppföljning.
En person får sammanlagt vara anställd som doktorand
under högst fem år. Anställningstiden får dock
sammanlagt inte motsvara mer än fyra års utbildning
på heltid. Från dessa tider skall alltid avräknas
studietid med annan finansiering. Den sammanlagda
anställningstiden får dock vara längre än vad
som sägs ovan, om det finns särskilda skäl,
exempelvis föräldraledighet, långvarig sjukdom,
tjänstgöring inom totalförsvaret eller
förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer eller
studentorganisation.
När en anställning som doktorand blir ledig skall
högskolan genom annonsering eller annat likvärdigt
förfarande informera om detta så att den som är
intresserad kan anmäla det till högskolan inom viss tid.
Information behöver bara lämnas om anställningen
helt eller delvis finansieras med högskolans anslag för
forskning och forskarutbildning.
Vid tillsättningen skall man främst se till
förmågan att tillgodogöra sig forskarutbildningen.
Den som förordnats på anställning som doktorand och
fullgjort sina åtaganden framgångsrikt får ges
fortsatt förordnande.
Doktorandlönen följer en lönetrappa där lönen
höjs successivt.
En vanlig form av annan finansiering är anställning
som så kallad industridoktorand, det vill säga extern
anställning inom vilken tid för forskarutbildning
medges.
Vid högskolan anställda adjunkter kan antas till
forskarutbildning om det finns utrymme att inom ramen för
anställningen bedriva forskarstudier på minst halvtid.
Tillsvidareanställda som i sin
anställning avlägger licentiatexamen och/eller
doktorsexamen erhåller en löneökning enligt
beslut.
För forskarstuderande med annan finansiering gäller
att antagande prefekt skall kunna dokumentera en trovärdig
finansiering för hela studietiden och en tidsplan som ryms
inom maximitiden åtta år.
En anställning som doktorand innebär normalt att 20
procent av tiden används för att undervisa i
grundutbildningen eller annat institutionsarbete. Fyra års
anställning som doktorand på heltid fördelas
därmed över fem år med 80 procent per
år.
För varje doktorand skall vid antagningen utses en
handledargrupp bestående av en huvudhandledare och en eller
flera biträdande handledare. Doktoranden har rätt till
handledning motsvarande minst 100 h/år. Tiden bör ses som
ett riktmärke för handledarens arbetsinsats med varje
doktorand och kan fördelas mellan huvudhandledare och
biträdande handledare. En handledare bör inte handleda
fler än 7 doktorander.
Huvudhandledaren har det övergripande ansvaret för
doktorandens utbildning. Biträdande handledare kan svara
för direkt handledning av doktoranden eller bidra med annan
ämneskompetens, till exempel vid tvärvetenskaplig
forskning. En av de biträdande handledarna bör vara
verksam vid samma institution som doktoranden. De övriga kan
vara verksamma vid någon annan institution eller organisation
som doktorandens institution har forskningssamarbete med. Bland
doktorandens handledare kan också ingår också en av
högskolebiblioteket utsedd handledare i
informationskompetens ingå.
Vid MdH skall huvudhandledare för doktorand vara
docentkompetent lärare eller professor. De biträdande
handledarna bör vara disputerade forskare eller ha motsvarande
kompetens. Huvudhandledaren ska ha gått genom någon form
av handledarutbildning, se avsnitt 6.5. Biträdande handledare
bör ha gått genom någon form av handledarutbildning.
En lista över aktuella meriterade huvudhandledare
upprättas av dekanus.
Handledare skall vara tillgängliga för doktoranden i
diskussioner om utbildningen, lyssna på doktorandens
idéer, hjälpa doktoranden att välja lämpligt
ämne och inriktning för avhandlingsarbetet, visa på
möjliga vägar, komma med konstruktiv kritik och
lämna synpunkter på forskningsarbetets uppläggning,
samt bevaka att kursstudier och avhandlingsarbete framskrider i
lämplig takt. Handledarens roll bör till en början
vara av vägledande karaktär med sedan övergår
till en stödjande funktion då utbildningens mål
är självständiga forskare.
Det ankommer på huvudhandledaren att se till att
godkända prov rapporteras in i forskarLadok samt att
avgöra när samtliga fordringar i forskarutbildningens
kursdel är fullgjorda. Huvudhandledaren ansvarar också
för att institutionens åtaganden enligt den individuella
studieplanen uppfylls.
Huvudhandledaren beslutar om tillgodoräknande av del av
forskarutbildning som fullgjorts vid annan institution eller annan
läroanstalt inom eller utom landet.
Högskolan skall erbjuda handledarna möjligheter till
utveckling och höjning av sin handledarkompetens. Det kan
bestå av exempelvis handledarkurser, seminarier, konferenser
eller samtal om handledarfrågor i grupp. Denna
kompetensutveckling kan också erhållas genom det utbud
som andra lärosäten ger. Handledarna skall utforma en
personlig utvecklingsplan för att höja sin kompetens som
handledare.
Huvudhandledare skall ha genomgått handledarutbildning vid
MdH, pedagogisk utbildning för docentkompetens vid annat
svenskt lärosäte eller ha erhållit motsvarande
utbildning innefattande: högskolepedagogisk grundutbildning
och handledarutbildning, samt tidigare varit biträdande
handledare för minst två doktorander, åtminstone
förbi licentiatnivå. Dekanus kan ge dispens för
detta om skäl finns härför.
I varje forskarutbildningsämne skall det finnas en
allmän studieplan, se avsnittet om Allmän studieplan
för ämne, avsnitt 9.2.
För varje doktorand skall det i anslutninginnan till antagningen
upprättas en individuell studieplan i samråd med
handledargruppen. Planen skall fastställas av prefekten eller
ämnets studierektor, och skickas till UFo-avdelningen
tillsammans med antagningblankett. Mallen för den individuella
studieplanen finns
på hemsidan. Förklaringar till
hur den individuella studieplanen skall fyllas finns
också på hemsidan.
Den individuella studieplanen skall dokumentera de konkreta
prestationskrav som finns på doktoranden, på handledaren
och på institutionen. Planen skall vara detaljerad vad
gäller det närmaste årets arbete. Forskarutbildningen ska förbereda för
en karriär både inom och utom högskolan. För
att uppnå detta bör utbildningen träna ett antal
moment som anges sist i den individuella studieplanen, antingen i
kurser eller i avhandlingsarbetet eller på annat
sätt.
Den individuella studieplanen skall årligen följas upp
och vid behov revideras. Doktorand, alla handledare och prefekt
skall genom sina underskrifter intyga att de har tagit del av och
godkänt planen varje år.
Den reviderade och påskrivna studieplanen skall
årligen insändas till studierektorn för
forskarutbildningen på UFo-avdelningen. Studieplanen ska efter
granskning godkännas av fakultetsnämnden. Detta dokument
är viktigt då det ligger till grund för
prestationskraven som ställs för doktoranden,
handledarna, institutionen och
fakultetsnämnden.
Det är institutionens självklara skyldighet att ge
nyblivna doktorander en introduktion till institutionen, dess
personal, rutiner och aktiviteter. Samtidigt genomgås
institutionens, handledarnas och doktorandens rättigheter och
skyldigheter. Prefekten ansvarar för att rutiner för
välkomnandet etableras.
Nyblivna doktorander har ofta en tämligen diffus
uppfattning om vad forskning i praktiken innebär. Det
åligger handledargruppen att ge en introduktion även till
detta. Ett förslag är att nya doktorander får
gå igenom ett antal små introduktionsprojekt,
vartdera
omfattande några få veckor. Projekten ska ge doktoranden
en första bekantskap med institutionens forskning och
forskningsmetodik. De bör avslutas med skriftlig
redogörelse och ge poäng inom kursdelen, om de inte
bidrar till avhandlingen.
Varje år ger institutionerna forskarutbildningskurser.
Dessutom kan fakultets- eller universitetsgemensamma kurser
erbjudas. Alla dessa kurser skall presenteras i en gemensam
webbaserad kurskatalog för forskarutbildningen. Däri
anges också kursernas periodicitet. För samordning av
högskolans forskarutbildningskurser svarar den av fakultetsnämnden utsedda
studierektorn.
Forskarutbildningskurser är i princip tillgängliga
för alla forskarstuderande vid universitetet, men
särskilda förkunskapskrav kan gälla för kurs
och antalet platser kan vara begränsat. En
forskarutbildningskurs kan vara helt eller delvis identisk med en
grundutbildningskurs på C- eller D- nivå.
Fakultetsnämnden har enligt högskoleförordningen
det övergripande ansvaret för forskarutbildningens
kvalitet, uppläggning, studieplaner och handledning samt
för samordning av kurser och utbildning av
handledare.
Fakultetsnämnden följer med hjälp av
studierektorn för forskarutbildning via de individuella
studieplanerna framgången i studierna för de antagna
doktoranderna. Därutöver kommer fakultetsnämnden att
genom enkäter och intervjuer skaffa sig kunskap om
doktorandernas och de nyexaminerade doktorernas och licentiaternas
uppfattning om forskarutbildningen.
Den viktigaste uppföljning skall vara årliga
uppföljningssamtal. Huvudhandledaren skall ansvara för
att sådana samtal ordnas. Vid uppföljningssamtalen skall
doktoranden och handledargruppen delta. På begäran av
doktoranden kan även någon representant för
fakultetsnämnden och/eller fackförbund närvara. Vid
uppföljningssamtalet skall doktorandens studieresultat
diskuteras och hur den individuella studieplanen
följs.
Eventuellt behöver planen revideras. Orsakerna till
eventuella förseningar skall alltid analyseras. Förutom
studieresultaten bör även doktorandens medverkan i
seminarier och internationella sammanhang tas upp. En detaljerad
plan över det kommande året upprättas.
Handledningens innehåll och omfattning skall alltid tas upp i
samband med den årliga uppföljningen. Mötet skall
dokumenteras i den reviderade studieplanen.
Om doktoranden bedöms sakna förutsättningar
för att avlägga examen inom avsedd tid skall
huvudhandledaren så snart som möjligt avråda
doktoranden från att fortsätta studierna. Detta skall ske
först efter samråd med hela handledargruppen. En
prövning om doktorandens lämplighet för fortsatta
studier skall alltid ske vid omförordnande på
doktorandanställning efter ett respektive tre års
studier.
Studieresultaten i forskarutbildningen rapporteras av
institutionen i forskarLadok. Höst och vår lämnar
institutionerna uppgifter till Statistiska centralbyrån om
bland annat studieaktiviteten. Detta sker i samarbete med
UFo-avdelningen.
Enligt högskoleförordningen skall
doktorander som undervisar inom grundutbildningen
ha genomgått inledande högskolepedagogisk utbildning
eller på annat sätt förvärvat motsvarande
kunskaper.Syftet med att doktoranderna
på MdH normalt skall delta i undervisningen i
grundutbildningen är att de då får tillfälle
att utveckla sin pedagogiska kompetens. De pedagogiska meriterna
värdesätts både inom högskolan och av andra
arbetsgivare.
Doktoranderna bör under forskarutbildningen ta vara på
möjligheterna att dokumentera sina insatser i
grundutbildningen och också få utlåtanden om sina
insatser från aktuell studierektor. Efter det att en
tillräcklig omfattning och variation av verksamheten visats
är det främst kvaliteten i insatserna som är av
intresse.
Nedan följer exempel på handlingar som kan ligga till
grund för pedagogisk meritering:
Alla doktorander vid MdH bör tillförsäkras en
viss miniminivå vad avser internationella kontakter.
Högskolan skall verka för internationaliseringen genom
att stödja doktorandernas deltagande i internationella
samarbeten, vistelser utomlands och genom att bjuda in
utländska gästforskare på olika
nivåer.
Seminarieverksamhet där doktoranderna aktivt bidrar med att
presentera sina forskningsresultat skall vara en naturlig och
frekvent del i forskarutbildningen. För att ge kontakter och
internationell profil skall gästforskare bjudas in att delta.
Gästforskare kan även ge kurser i forskarutbildningen och
medverka i handledningen.
Som miniminivå bör gälla att alla doktorander
deltar vid minst en internationell konferens före
licentiatexamen. Före doktorsexamen bör doktoranden delta
vid ytterligare minst en konferens och bidra med eget
anförande, poster eller annan aktiv insats.
Alla doktorander bör under studietiden ges möjlighet
att vistas minst två månader vid ett utländskt
lärosäte eller vid en forskningsavdelning på ett
företag utomlands. Längre utlandsvistelser skall planeras
väl och återkopplas till institutionen, lärare och
övriga doktorander och studenter. Doktorandens forskning och
studier utomlands skall vara en integrerad del av
forskarutbildningen så att studietiden inte förlängs
på grund av utlandsvistelsen. Handledargruppen och doktoranden
bör gemensamt planera vistelsen. En handledare vid
värdinstitutionen skall utses för den tid som doktoranden
vistas där.
För att underlätta för doktorander som vill
förlägga en del av sin studietid utomlands men som av
familjeskäl inte kan vara borta under längre
sammanhängande tidsperioder kan utlandsvistelsen delas upp i
flera kortare etapper.
Doktoranden får behålla sin doktorandlön under
utlandsvistelsen, förutsatt att ingen annan ersättning
utgår. Vid annan ersättning lägre än
doktorandlön ska del av doktorandlön utbetalas så
det motsvarar doktorandens lön i Sverige. Övriga
kostnader för internationella kontakter bör täckas
av institutionen. Handledaren bör dessutom stödja
doktoranden i att söka externa medel för internationella
forskningskontakter.
Forskarutbildningen är organiserad i ämnen.
Forskarutbildning inom visst ämne kan bedrivas inom en eller
flera institutioner. Fakultetsnämnden skall inom sitt
ansvarsområde fastställa i vilka ämnen
forskarutbildning skall anordnas. Fakultetsnämnden
inrättar och avvecklar ämnen. För varje ämne
finns ett handledarkollegium, se 3.4. En ämnesspecifik
studierektor för forskarutbildningen utses av
prefekten.
Följande kriterier skall gälla vid MdH för att
forskarutbildning skall få bedrivas i ett ämne:
Förslag till forskarutbildningsämne inklusive
studieplan för ämnet skall utarbetas av institutionens
och vara tillstyrkt av prefekten.
Fakultetsnämnden fattar beslut om
forskarutbildningsämnen och studieplan för ämnet.
Fakultetsnämnden gör med ledning av de
tillhandahållna dokument en samlad kvalitetsbedömning av
ämnet som upprepas vart tredje år.
För varje ämne där forskarutbildning anordnas
skall det finnas en allmän studieplan, som
fakultetsnämnden fastställer. I den allmänna
studieplanen skall enligt högskoleförordningen
anges:
I den allmänna studieplanen skall den huvudsakliga
forskningen och forskarinriktningen på institutionen
presenteras. Vidare skall det anges vilket eller vilka
utbildningsprogram (eventuellt med studieinriktning) vid MdH som
utan särskild prövning ger både grundläggande
och särskild behörighet för forskarutbildning i
ämnet. I studieplanen får anges de grundutbildningar
utanför universitetet som automatiskt ger både
grundläggande och särskild behörighet. Även den
som i annan ordning förvärvat i huvudsak motsvarande
kunskaper i för forskarutbildningen väsentliga avseenden
skall anses behörig.
De särskilda behörighetskraven för
forskarutbildningsämnet i fråga skall vara precisa och
relevanta. Därutöver får
förkunskapsrekommendationer som inte utgör formella
behörighetskrav anges.
Studieplanen skall närmare beskriva forskarutbildningens
uppläggning i ämnet, såsom typer av kurser,
undervisning och prov på dessa, rekommenderad fördelning
över studietiden av kursstudier och avhandlingsarbete
etc.
I studieplanen skall finnas en förteckning över
obligatoriska kurser som kan ingå i utbildningen, även
kurser från andra institutioner kan anges. I anslutning till
förteckningen skall anges:
Vid inrättande av forskarutbildningsämne som
täcker ett brett ämnesområde framgår
utbildningens inriktning i regel av avhandlingens titel. Om
särskilda skäl föreligger får dock ämnet
och specialisering mot viss del av ämnet som utbildningen kan
inriktas mot (inriktning) anges. Namn på inriktning skall vara
allmänt vedertagen benämning för ett visst
delområde. I studieplan för ämne för breda
forskarutbildningsämnen skall möjliga inriktningar anges.
Inriktningarna skall benämnas "med inriktning mot " och
anges på såväl svenska som engelska.
Benämningarna bör vara korta och koncisa.
Mall för allmän studieplan för ämne finns på
hemsidan.
Licentiatexamen vid MdH skall garantera att
licentiaten:
När doktoranden uppfyllt samtliga kursfordringar för
licentiatexamen skall detta inrapporteras av huvudhandledaren till
institutionens LADOK-ansvarig som rapporterar in
resultaten i forskarLADOK.
Tillåtna språk för licentiatuppsatsen anges i
ämnets studieplan dock ska uppsatsen alltid ha en
sammanfattning på både svenska och engelska. Kvantitativa
och kvalitativa krav på uppsatsen anges också i
ämnets studieplan.
Det är institutionen som ansvarar för uppsatsens
tryckkostnad. Instruktioner för manuskriptets
utformning finns
på hemsidan. Ytterliggare upplysningar lämnas av
forskarhandläggaren studierektor för forskarutbildningen
på UFo-avdelningen som också tillhandahåller
avhandlingnummer och ISBN-nummer.
Doktorand som önskar avlägga licentiatexamen
anmäler detta till dekanus senast sex veckor före
planerat datum på ansökningsblankett. Till anmälan skall fogas en
fastställd individuell studieplan för
licentiatexamensamt en populärvetenskaplig beskrivning av
arbetet. På hemsidan finns också en
checklista
inför licseminariet.
Uppsatsen skall presenteras vid ett cirka en timme långt
offentligt licentiatseminarium, som normalt skall äga rum
under terminstid. Licentiatuppsatsen skall granskas av en
särskild granskare, som gör en allmän bedömning
av uppsatsen och som kommenterar och ställer frågor vid
seminariet. Huvudhandledaren föreslår granskare och tid
och plats för seminariet. Dekanus fattar
beslut.
På förslag av huvudhandledaren utser dekanus en
examinator för licentiatuppsatsen exempelvis en annan
meriterad huvudhandledare i ämnet.
Licentiatuppsatsen skall finnas tillgänglig på
institutionen under minst två veckors terminstid före
seminariet samma läsår som seminariet hålls.
Uppsatsen skall, tillsammans med meddelande om tid och plats
för seminariet, distribueras av doktoranden
till:
UFo- och Info-avdelningen annonserar seminariet
internt och externt samt skickar ut eventuell pressinformation, varföri
vilket fall doktoranden bör förbereda skriva en kort presentation av uppsatsen,
lämplig för publicering. Informationsavdelningen
distribuerar avhandlingen till UFo-avdelningen, Kungliga
biblioteket, övriga universitesbibliotek och
högskolans bibliotek.
Efter licentiatseminariet beslutar uppsatsens examinator om
betyget efter diskussion med granskare och handledargrupp.
Uppsatsen bedöms med betyget godkänd eller
underkänd. Beslutet dokumenteras på fastställt formulär. Originalet skickas till
studierektorn för forskarutbildningen på UFo-avdelningen.
En kopia behålls på institutionen för rapportering i
forskarLADOKforskarLadok. Studierektorn
skickar en kopia av beslutet till
studerandeavdelningen.
Beteckningen på examen (filosofie, teknologie eller
ekonomie) bör svara mot det vetenskapsområde som
ämnet tillhör. Om examensbenämningen i doktorandens
grundexamen är en annan kan doktoranden anhålla hos
fakultetsnämnden om att få denna beteckning även
på sin licentiatexamen.
En doktorand som uppfyller fordringarna för licentiatexamen
skall på begäran erhålla bevis om detta av
högskolan. Studerandeavdelningen handlägger
utfärdandet av examensbevis. Detta innebär kontroll av
att alla moment i den allmänna studieplanen fullgjorts, att
avhandlingen har godkänts och att doktoranden betalt
kåravgift för hela studietiden. Examensbeviset
utfärdas av rektor på både svenska och engelska.
Examensbevisets utformning fastställs av
fakultetsnämnden.
Vid granskning av licentiatavhandling kan granskaren arvoderas med 3000 kr.
Doktorsexamen vid MdH skall garantera att
doktorn:
När doktoranden uppfyllt samtliga kursfordringar för
doktorsexamen skall detta inrapporteras av huvudhandledaren till
institutionens LADOKansvarig Ladokansvarig som rapporterar in
resultaten i forskarLadokADOK.
Doktorsavhandlingen utformas antingen som ett enhetligt,
sammanhållet vetenskapligt verk (monografi) eller som en
sammanläggningsavhandling av flera vetenskapsuppsatser som den
studerande författat ensam eller gemensamt med annan person.
Den studerandes enskilda bidrag till gemensamt författade
uppsatser skall tydligt anges i avhandlingen. Kvantitativa och
kvalitativa krav på avhandlingen anges i ämnets
studieplan. En sammanställningsavhandling sammanläggningsavhandling ska inledas
med en uppsats, kappan, som ger en översikt av litteraturen,
presentation av avhandlingens teoretiska ram och sammanfattning av
doktorandens egna resultat. En sammanfattning på både
svenska och engelska skall alltid finnas.
Det är institutionen som ansvarar för avhandlingens tryckkostnad.
Instruktioner
för manuskriptets utformning finns på hemsidan.
Ytterliggare upplysningar lämnas av studierektor på
UFo-avdelningen som också tillhandahåller avhandlingsnummer och ISBN-nummer.
Informationsavdelningen hjälper till med omslagets utformning
och leverans till tryckeriet.
Avhandlingen skall enligt högskoleförordningen
framläggas och försvaras vid en offentlig
disputation.
Doktorand som önskar disputera ska senast tio terminsveckor
före tilltänkt disputationsdag anmäla detta till dekanus.
Anmälan skall innehålla uppgift om avhandlingens titel,
förslag på tid och plats (lokal skall redan vara bokad)
samt fastställd individuell studieplan samt ange vilken form
av förhandsgranskning som kommer att användas eller har
använts (se avsnitt 11.12). Huvudhandledaren skall samtidigt
lämna förslag på opponent, betygsnämnd (se
avsnitt 11.8 för betygsnämnd) och ordförande
(normalt huvudhandledaren själv) vid disputationen. Opponenten
bör vara en extern person, helst från utländskt
lärosäte, med goda kunskaper i ämnet. Samtliga
föreslagna skall ha accepterat uppdraget och anges med
fullständiga adresser. En skriftlig redogörelse för
innehållet i avhandlingen med förteckning över
eventuella ingående publikationer bifogas
anhållan.
Dekanus utser opponent, betygsnämnd och ordförande vid
disputationen samt beslutar om tid och plats för
disputationen. UFo-avdelningen distribuerar kopia av
beslutsprotokoll till berörda parter samt ombesörjer att
beslutet anslås på högskolans officiella
anslagstavla minst tre terminsveckor före
disputationen.
Spikning skall ske senast tre veckor innan
disputation. Doktoranden kontaktar i god tid dekanus för
påskrift ”må spikas” vilket innebär att
doktoranden får tillstånd att sprida avhandlingen.
Avhandlingen skall enligt högskoleförordningen vara
tryckt och tillgänglig på institutionen och ha skickats
till opponent och betygsnämnd minst tre terminsveckor
före disputationen under samma läsår som
disputationen. Avhandlingen skall, tillsammans med
disputationstitelblad, distribueras av doktoranden till
följande personer:
UFo-avdelningen annonserar seminariet internt och
externt samt skickar ut eventuell pressinformation,
varföri
vilket fall doktoranden bör förbereda skriva en kort presentation av
avhandlingen, lämplig för publicering.
Informationsavdelningen distribuerar avhandlingen till
UFo-avdelningen, Kungliga biblioteket, universitetsbiblioteken och
högskolans bibliotek.
Disputationsakten har följande huvudsyften:
Doktoranden som skall försvara sin avhandling kallas
respondent. Närvarande vid disputationen är opponenten,
respondenten, betygsnämndens ledamöter och
ordföranden. Dessutom är intresserad allmänhet
välkommen.
Huvudaktörer vid disputationen är opponent och
respondent, men det är också mycket viktigt att
betygsnämndens ledamöter deltar aktivt i diskussionen om
avhandlingen.
Det finns inga detaljerade föreskrifter om hur oppositionen
och försvaret av avhandlingen skall gå till. Vid MdH
föreslås följande procedur gälla, men den kan
ändras i enlighet med ämnestraditioner eller nyskapande
idéer.
1. Ordföranden öppnar disputationsakten och
hälsar de närvarande välkomna. Respondenten och
titeln på avhandlingen, opponenten samt ledamöterna i
betygsnämnden presenteras. Ordföranden redogör
också för ordningen vid disputationen.
2. Respondenten inleder med en populärvetenskaplig
presentation av sin avhandling.
3. Opponenten ger en kort beskrivning av vari avhandlingens
främsta bidrag till kunskapsutvecklingen har
bestått.
4. I en diskussion med respondenten framför opponenten sina
frågor och synpunkter på metoder och resultat. Det
är viktigt att respondenten tydligt och klart besvarar
opponentens frågor.
5. Efter detta förklaras ordet fritt, varvid
åhörarna har rätt att ställa frågor i den
ordning ordföranden bestämmer (normalt ges
betygsnämnden inledningsvis möjlighet att ställa
frågor). Respondenten skall ges tillfälle att besvara
varje diskussionsinlägg. Innan frågestunden avslutas
bör ordföranden försäkra sig om att
betygsnämnden inhämtat det underlag den behöver
för sin bedömning.
6. Ordföranden tackar deltagarna och förklarar
disputationen avslutad.
7. Betygsnämnden sammanträder. Betygsnämndens
ordförande meddelar sedan utan dröjsmål respondenten
nämndens beslut.
Doktorsavhandlingen skall bedömas med något av betygen
godkänd eller underkänd. Vid betygsättningen skall
hänsyn tas till såväl innehållet i avhandlingen
som till försvaret av densamma.
Betygsnämndens ordförande ansvarar för att
justerat original protokoll sänds till studierektorn för
forskarutbildningen på UFo-avdelningen samt att kopia av
protokollet behålls på institutionen för
rapportering i forskarLADOK. Studierektorn skickar en kopia av
beslutet till studerandeavdelningen.
Opponent och betygsnämnds ledamöter skall normalt vara docent och professor. Betygsnämnden skall bestå av tre eller fem ledamöter. Högst en får komma från samma institution som doktoranden. Minst en av ledamöterna skall hämtas utanför den egna fakulteten. Minst två av ledamöterna skall ha kompetens inom avhandlingsområdet. Bland betygsnämndens ledamöter skall båda könen finnas representerade.
Betygsnämnden betygsätter doktorsavhandlingen. Normalt
sammanträder nämnden omedelbart efter disputationen.
Opponent och huvudhandledare har rätt att vara närvarande
vid nämndens sammanträde och att delta i
överläggningarna men inte i beslutet. Betygsnämnden
utser ordförande inom sig. Betygsnämnden kan besluta att
eventuella biträdande handledare får delta i
överläggningarna men inte i besluten. Betygsnämnden
är beslutsfattande när samtliga ledamöter är
närvarande. Som nämndens beslut gäller den mening
som de flesta enar sig om. Beslut om att underkänna
avhandlingen skall motiveras. Beslut om att godkänna
avhandlingen skall motiveras om skarp kritik har riktats mot
avhandlingen under disputationen eller om betygsnämnden varit
oeniga i sitt beslut, annars inte.
Opponent vid disputation ska alltid erhålla ett arvode och
resekostnadsersättning. Institutionen bör arvodera
betygsnämndsledamöter vid doktorsexamen, men beslutar
själv om arvodets storlek. Följande rekommendation kan
användas som riktvärde: 6000 kr för opponent och
1500 kr för extern ledamot i betygsnämnd vid disputation.
Det är institutionen som svarar för dessa
kostnader.
Beteckningen på examen (filosofie, teknologie eller
ekonomie) bör svara mot det vetenskapsområde som
ämnet tillhör. Om examensbenämningen i doktorandens
grundexamen är en annan kan doktoranden anhålla hos
fakultetsnämnden om att få denna beteckning även
på sin doktorsexamen.
En doktorand som uppfyller fordringarna för doktorsexamen
skall på begäran erhålla bevis om detta av
högskolan. Studerandeavdelningen handlägger
utfärdandet av examensbevis. Detta innebär kontroll av
att alla moment i den allmänna studieplanen fullgjorts, att
avhandlingen har godkänts samt att doktoranden betalt
kåravgift för hela studietiden.
Examensbevis utfärdas av rektor på både svenska
och engelska. Examensbevisets utformning fastställs av
fakultetsnämnden.
Någon form av förhandsgranskning utav
avhandlingen skall ske innan avhandlingen lämnas för
tryck (dvs senast fem veckor före disputation). Syftet med
förhandsgranskningen är att säkra den vetenskapliga
kvaliteten på avhandlingen.
Förhandsgranskningen kan ske på olika
sätt. Nedan följer några varianter.
-En extern granskare (ej samma som opponenten)
får förhandsgranska avhandlingen vid en s.k.
skendisputation.
-Betygsnämnden får ta del av
ingående delarbeten vid sammanläggningsavhandling och
hela avhandlingen vid monografi och genom skriftligt
utlåtande
rekommendera eller avråda till att avhandlingen läggs
fram.
-Handledare och studierektor för ämnet fyller i
blanketten ”Upplysningar inför
Förhandsgranskning”, Betygsnämnden delges denna blankett
samt ingående delarbeten vid sammanläggningsavhandling
och hela avhandlingen vid monografi och meddelar huvudhandledaren
endast om de inte rekommenderar att avhandlingen i annat
fall förutsätts de rekommendera
avhandlingen.
Till Överklagandenämnden för högskolan
får följande beslut av en högskola överklagas,
nämligen
Beslut av Överklagandenämnden för högskolan
får inte överklagas (HF kap 12 § 3).
Högskoleverkets beslut enligt högskolelagen (HF kap 12
§ 6) får inte heller överklagas.
Text ur högskoleförordningen, antagning till forskarutbildning och anställning som doktorand är två processer som skall ske parallellt.
http://www.mdh.se/forskning/forskarutbildningen/forskarutbildningen/allmanna_studieplaner/index.shtml
http://www.mdh.se/forskning/forskarutbildningen/examina/licentiatseminarium/checklista.shtmlhttp://www.mdh.se/forskning/forskarutbildningen/examina/licentiatseminarium/ans%94kan
lic.pdf
http://www.mdh.se/forskning/forskarutbildningen/examina/disputationer/betygsn%84mnd
protokoll disputation.pdfhttp://www.mdh.se/forskning/forskarutbildningen/examina/disputationer/betygsnamnd_protokoll_disputation.pdf